Om skapa jord med komposter

För att kort introducera så är det min absoluta mening att ekologisk odling skall så långt möjligt ha cirkulärt tänkande. Att göra jord en viktigt del av odlingen. Fortfarande tycker jag man kan använda plantjord för att börja årets odling. Men sedan vill jag använda kompost uppblandat med en del mager trädgårdsjord, detta i större krukor som skall stå länge.

---

Vanlig kompost            Det är viktigt att man varvar material i tunna skikt. Vill man gräva ner bokashi i en vanlig kompost se då till att den är väl luftad. Kan alltså vara lämpligt att då blanda in luftrikt material som finfördelade kvistar och biokol.  Därefter kan man blanda in lite färdig kompost med kompostmask. Maskar vill inte ha hög temperatur. Se alltid till att gammal maskrik kompost är kanske 10% av komposten. Biokol kanske ca 5%. Med material som i en vanligt kompost som finfördelade grenar, gräsklipp, löv, stenmjöl, biokol, organiskt hushållsavfall. Bruka ha i lite mossa som bryts ner väldigt långsamt men ger luft till komposten. Försök få C/N-kvot kring 30.  Att pricka det är inte så noga. Det som brukar bli mest fel är att man har i för mycket kompakt gräs. Bra men inte för tjocka lager.          Har stora gräsytor där mossa trivs. Skaffade därför en Husqvarna mossrivare. Det gav massor av mossa. Anses inte så bra för komposten då det tar tid att bryta ner, men i bäddar vill jag ha även det som tar tid.  Mossan ger nämligen. väldigt mycket luft till komposten. Intressant är att användning av Biokol i storleksordningen 5% också ger mycket luft och minskar behovet av vändning av komposter rejält. Att behöva vända komposter är nog det som avskräcker mest i att hantera kompost. Biokol håller också fukt och syre på lagom nivå.           För lite större mängd tycker jag vanliga Pallkragar är bäst. Har totalt 20 stora komposter, varav 17 är med pallkragar. Försöker röra om efter bästa förmåga. Ett problem är dock att komposten lätt torkar, vilket gör att kompostering stannar upp. Det finns lock. Hade först av plywood med det klarar inte utemiljön. Tvekar använda plast, det blir också dyrt. Pallkragar är billigt, ger stora volymer. Tänk bara på att sätta distanser mellan kragarna så att luft kommer till. Vattna regelbundet om det inte kommer regn. Komposten torkar lätt ut annars och avstannar. Favorittillskottet är Biokol som också gör att man inte behöver jobba så mycket med att röra om. Se till att starta med gammal kompost med mycket mask.

Viktigaste maskinen är kompostkvarnen. Kompostkvarn Knivmodell alternativt flishugg är basmaskinen för kompostering. Har testat flera kvarnar och fått problem med flera tyvärr. För det dagliga arbetet använde jag först AXT Rapid 2200 Bosch. Den gick sönder. Skaffade sedan en svensk knivmodell Stiga Biomaster 2200. Var snäppet bättre. Det var lättare att få fram reservdelar. Men även den gick sönder. Basplattan och och knivarna höll inte ihop utan hela maskinen sprack så kniven kom loss och skar upp själva maskinen. Båda dessa Bosch och Stiga klarade inte heller det de lovade. Klarade grenar på 20-25 mm. Båda maskinerna stoppade när det blev för tungt. Efter 50-100 stopp var maskinen död. Inte roligt alls. Konstruktionen med den tunga separata kniven var feltänkt. Men nu till nyår 2023 har jag äntligen hittat rätt. 

Det är en AL-KO MH 2500. Den maskin från Österrike har något större kraft, men konstruktionen är framförallt mer genomtänkt med fastskruvade tunnare knivar, som är lätta att hålla vassa. Vilket är viktigt. Maskinen håller vad den lovar 40mm tjocka grenar mals snabbt ner.  Den matar också själv ner grenarna med väldig fart. Klarar säkert 5 ggr mer än de gamla maskinerna per tidsenhet. Det är också lätt att hålla de små knivarna vassa.

.

Skaffade sedan en Hecht 6208 https://www.hemfint.se/flismaskin-212cc-60mm

Tyvärr är det en bensinmaskin. Men fungerar riktigt bra. Viss risk till stopp. Normalt är det orsakat av grenbitar som hamnar på snedden och maskiner orkar då inte med det.

---

Biokol bör i första hand användas för inblandning i komposter Det suveräna med biokol är dels att man får ett luftigt material. Det andra är att så mycket mikroliv kommer trivas i det. Att ordna biokol i mindre skala borde gå. Man måste faktiska se på hur man i Sverige i mycket stor omfattning hade kolmilor, där man gjorde träkol, det vi idag kallar biokol. Man staplade stora mängder ved och täckte sedan det hela så bara lite luft fick komma till. Sedan tände man på men lät alltså bara lite luft få komma till. Det brann långsamt i dagar.

En kolmila i Haninge visar funktionen. Det skall inte brinna vilt., bara glöda lite.

Eftersom Sverige hade mycket järn som kräver kol för att tillverka stål, tillverkades i Sverige oerhört mycket träkol. Vilket orsakade stor avskogning, precis som i Brasilien idag. Brasilien idag har också börjat odla stor arealer Eucalyptus för att kunna tillverka grönt stål. Vilket också har naggat Amazonas i kanten och många tvingas flytta. En metod jag vill prova är enligt nedan i min stora spiskassett. Att sätta in vedmaterial i ett stålkärl med lock. Lite öppet dock. https://www.youtube.com/shorts/_mjzCdHZQn4 Frågan är hur lång tid det. Blir en del av huset uppvärmning, Det kommer inte ge så mycket.

GULT/BRUNT/VISSNAT = Hög kolhalt	C:N
Träflis	400:1
Sönderriven kartong	350:1
Sågspån	325:1
Sönderrivet tidningspapper	175:1
Granbarr	80:1
Majsstjälkar	75:1
Halm	75:1
Löv	60:1
Färska grenar	40:1
Träaska	25:1

GRÖNT/GÖDSEL/URIN = Hög kvävehalt	C:N
Trädgårdsavfall	30:1
Diverse grönt	30:1
Hö	25:1
Grönsaksavfall	25:1
Klöver	23:1
Kaffesump	20:1
Matavfall	20:1
Gräsklipp	20:1
Hästgödsel	18:1
Kogödsel	16:1
Alfalfa	12:1
Hönsgödsel	12:1
Urin	1:1

Sedan någon månad senare.

Leif Lindblom Fil. Kand. info@leiflindblom.se 0706861213, 520714-xxxx, Blogg: https://leif-lindblom.com