Trakthyggesbruk i stor omfattning ger stor negativ konsekvens
- info629235
- för 4 dagar sedan
- 3 min läsning

Ett stort problem är att svenska och finska skogsbranschen inte förstår hur mycket av CO2-bindningen som sker i rotzonen. Det man inte ser, det förstår man inte. Man vill gärna sprida gödningsämnen över barrskogsplantorna, det ha man lärt sig sedan mycket länge, för att få det gröna ovan jord att växa bättre. Man river upp skogsmarken genom att harva, sedan planterar man. Detta precis som man gjord i lantbruket under 1900-talet. Men där ha man numera lärt sig hur tokigt det är. Men inte i skogsbruket. Det är helt galet att riva upp skogsmarken som man gör. Kvarvarande träd bör istället stå med relativt litet avstånd efter hyggen. Detta för att inte förstöra det nödvändiga samverka mellan träd och mykorrhiza. Man skall absolut inte riva upp allt genom att skogsharva. Mykorrhizan skall absolut inte rivas upp. Det är den som ser till att skog växt genom tiotusentals år efter istiden i Norden, i miljoner år i andra delar av världen. Vid nyplantering bör jord öppnas med något redskap, där ett nytt träd sedan planteras. Man river inte upp bärplantorna de tar inget från träden som man tycks tro, att de finns är inte alls negativt för skogsplantan. Märkligt är att man inte förstå vikten av Mykorrhizsymbios för både träd och ljungplantor som blåbär och lingon. Med harvningen försöker man göra allt för som man tror gynna den nya skogsplantan, men istället skadar istället helt i onödan mykorrhizan. Det är viktigt att så mycket som möjligt efter hygget är som tidigare. En annan stor fråga är också framtiden för granen i södra Sverige. Har i motsats till andra träd invandrat norr- och delvis österifrån. Tyder på att gran inte är anpassat till ett betydligt varmare klimat? År det inte troligt den vanliga granen Picea abies inte skall odlas i södra Sverige. Kommer troligen drabbas av stora sundhetsproblem. Som granbarkborreangrepp. När det gäller skog handlar om att tänka minst 70 år framåt. Även kraftiga stormar kommer säkerligen öka i frekvens. Granar har utbrett grunt rotsystem. Välter lättare än tall. Planterade i monokultur kommer granar troligen riskera drabbas av mycket stormfällningar. Om man inte förstår denna konsekvens kan det innebära stora problem för svensk skogsskötsel. Är uppvuxen i ett helt annat svenskt landskap än dagens. Skogsbete var det som gällde i Småland. Gynnade delvis gran som inte gärna ätes, men ändå i de många gläntorna fanns gran men också rik bioversitet gynnat av betet.. Minns det fanns väldigt mycket blåbär och lingon. Men också mycket blommor. Gott om bin och humlor. Krösaplockning (lingon) var viktigt från barnsben för oss fattiga som levde där.
Klimatändringar kommer få stora konsekvenser i många av jorden odlingsområden. Klimatet ändras ordentligt. Mer i sydligare länder än i Sverige.Konsekvenser är enorma, men många väljer att titta bort. I synnerhet i Sverige och USA. Allt måste göras men i dessa länder ser man vindkraften som det stora problemet. Detta för att slippa se verkligheten. I Sverige SD. i USA MAGA.
Leif Lindblom Fil. Kand. info@leiflindblom.se 0706861213, 520714-xxxx, Blogg: https://leif-lindblom.com




Kommentarer