Nedläggning av Reaktorer hade oftast skäl

Detta är gamla kärnkraftsverket i Barsebäck. som var felaktigt lokaliserat.

Fyra av sex kärkraftsverk som lagts ner har varit väl motiverat. Inte av illvilja eller konspiration som man gärna vill påstå idag. Nedlagda Barsebäck 1, 600 Mwe. Ovanligt med full produktion. Under åren 1990-1999 i snitt 78% tillgänglig. Förhållandevis stabil produktion. Nedlagda Barsebäck 2, 600 Mwe. Ovanligt med full produktion. Under åren 1990-2005 i snitt 80% tillgänglig. Förhållandevis stabil produktion. Barsebäck var ett väl fungerande kärnkraftverk som hade en olycklig placering, inom synhåll för Köpenhamn. Detta kärnkraftverk var ett av de bästa rent funktionsmässigt, men hade bättre placerats i västra Blekinge istället. Nedlagda Oskarshamn 1, 473 MWe, hade mycket stora problem med produktionen. Ovanligt med full produktion. Under åren 1992-1996 bara snitt 22% tillgänglig. 2006-till nedläggning 2017 i snitt 61% tillgänglig. Hade snabbstoppats ca 220 ggr. Mycket instabil produktion. Bättre de sista åren dock. Detta kärnkraftverk var ett måndagsexemplar. Med ständiga stopp. Nedlagda Oskarshamn 2, 638 MWe, hade mycket stora problem med produktionen. Ovanligt med full produktion. Under åren 2006-2016 bara snitt 46% tillgänglig. Mycket instabil produktion. Detta kärnkraftverk hade också otroliga problem. Sämsta tillgänglighet. Minns det tydligt om alla nyhetshändelser då om när kraftverket hade stopp. Nedlagda Ringhals 1, 881 MWe, hade stora problem med produktionen. Ovanligt med full produktion. Under åren 2006-2020 bara snitt 66% tillgänglig. Dock bättrades det sista åren. Nedlagda Ringhals 2, 852 MWe, hade stora problem med produktionen. Ovanligt med full produktion. Under åren 2006-2019 bara snitt 55% tillgänglig. Stora problem, men de 3 sista åren bättrades. Var väl det kraftverk som man hade haft goda möjligheter om det satsats mer för fortsättning. Berättelsen av kärnkraftsinspektor Reino Ekarv Det står klart med problem som varit känt, men inte tagits så allvarligt som borde skett. Sanningen är att efter incidenten i Forsmark 2006 beslutade Svenska Strålskyddsmyndigheten att kraftreaktorernas kylsystem måste uppdateras. För de äldsta reaktorerna var det helt enkel inte lönsamt att göra en sådan omfattande ombyggnad, säger Roine Ekarv.

En officiell analys beskriver hur det uppstod en kortslutning klockan 13.:20 under ett underhållsarbete i ställverket till Forsmark 1.

”Som följd bröts elförsörjningen till pumparna som förser reaktorn med kylvatten. Flera sammanhängande fel gjorde att även samtliga reservkraftssystem slogs ut, trots att detta inte skulle vara möjligt. Reaktorn hade stängts av men värme fortsatte att utvecklas i bränslet på grund av resteffekt. Därför fortsatte vattnet i reaktorkärlet att koka vilket fick vattennivån att sjunka dramatiskt. I kontrollrummet där dataskärmarna var släckta arbetade man febrilt med skrivna checklistor. För att undvika härdsmälta måste kylningen av härden återställas. Klockan 13:42 lyckas man ansluta till det allmänna elnätet igen, starta dieselgeneratorerna och därmed få tillbaka strömmen till kylvattenpumparna. Kontrollen över Forsmark 1 var tillbaka”. – Sverige räddades därmed från en katastrof liknande den i Fukushima fem år senare, säger Roine Ekarv. Ägarna valde att stänga Ringhals 1 och 2. Primärt stängdes R1 och R2 av säkerhetsskäl och ej  på grund av politisk manipulation som ideligen hävdas."

Utvecklingen på 10-talet

Man kan väl säga om priserna på elmarknaden varit högre under 10-talet skulle kanske en annan situation varit möjlig och satsa mer på absolut nödvändigt underhåll. För ägarna var det en kostnadsfråga helt och hållet. Sverige hade enorma problem med kärnkraften under 10 år. Något var galet. Slarv hör ju inte hemma i kärnkraftsverksamhet, men ändå kostade slarv stora summor. Det är intressant att i länder där man inte längre satsar på kärnkraft kommer problemen. Som i Belgien och UK. Det klassiska svenska var den kvarglömda dammsugaren på Ringhals 2 år 2011. Något som orsakade kostnader på 1,8 miljarder för reparationer.

Länder utan kärnkraft

Av Europas länder är några länder helt motståndare till kärnkraft: Luxemburg, Portugal, Österrike, Danmark, Irland, Italien, Island och Norge. Flera av dessa länder har aldrig haft kärnkraft.

Några länder har stängt ner all kärnkraft efter beslut: Litauen, Italien, Österrike, Tyskland.

Några länder har minskat antal reaktorer: Sverige, Belgien, Schweiz (skulle lagt ner alla, men de har ändrat sig), Tyskland, Storbritannien (har stängt alla små reaktorer 7700MWe, kvar 5.550MWe). Men är på gång igen. 2017 bestämdes att Sydkorea inte skulle låta sina gamla reaktorer vara kvar längre än 40 år. De är dock idag kärnkraftsexportörer och har 3 nya nationella på gång.

2017 års val vann de i Syd Korea som inte ville ha en ökning av kärnkraft. Nu har motståndet minskat, men ändå man vill helst ha mindre kärnkraft och man fortsätter inte driften av gamla reaktorer. Många känner obehag över vad som kan hända vid jordbävningar och tyfoner. Japan her bestämt sig för att återstarta kärnkraft. Deras satsning är heliumkylda reaktorer. Det verkar för mig var den mest intressanta kärnkraftslösningen. Att nu även Kina gör satsning på detta visar på detta är hållbart. Leif Lindblom, Eriksmåla, fil. kand. info@leiflindblom.se