Biogasens stora framtida svenska triumf, inget ger fler val
- info629235
- för 4 dagar sedan
- 9 min läsning
Uppdaterat: för 1 dag sedan
Kommer visa den stora skillnaden mellan Sverige och Tyskland.
Tyskland Biogas är MYCKET STORT mest bland lantbruk
Biogas i Tyskland introducerades av Biodynamiska odlare runt 1980. Biogas bildas när organiskt material bryts ner, rötas i en syrefri miljö. Det är mikroorganismer som gör jobbet. Biogas kan användas på en mängd olika sätt. Renad som biometan kan gasen användas för att driva fordon. Det är det Sverige mest känner. Som restprodukt i en biogasanläggning får man en flytande ammoniumrik gödsel vilken är snabbverkande. Rötar man eget odlat, där rest används för gödsling, kommer en stor del av ogräsfröet att dö. Biogas gav möjlighet att sköta odlingen på enskild gård cirkulärt som ä regenerativ, vilket borde vara strävan för all odling, eko eller ej eko. Men inte i Sverige i någon större grad ännu. Används biogasen till att gör el är effekten 28.5%. Resten är värme som kan användas till fastighetsvärme om beläget rätt., med värmeväxlare. Hantering av detta verka var dåligt i Sverige. En hel del värdefull värme tycks försvinna i systemet. Mest använt till lantbruket självt.
Det bästa med det tysk "Energiewende" var att man gjorde användning av biogas till något stort. Det finns ca 10.000 anläggningar i Tyskland. Huvuddelen bland lantbruksföretag. Avfallssektorn är stor och större anläggningar, men med större bredd. Det finns så många sätt att använda biogasen. Det värdefullaste av allt.
Då Tyskland efter man avslutade kärnkraften 2023, blev biogas landets viktigaste planerbara kraft. Biogas kräver dock att man bör ha ca icke starkt varierande 37°C för normal process. Kan dock vid behov variera en del. Nödvändig värme kan ordnas med egen överskottsvärme. Tyskland använder biogasprocessen för elproduktion, i Sverige har det inte varit så. Det har berott på biogas för elproduktion får uppenbarligen ett visst tillägg, som kärnkraften kommer att få med nytt statsstöd. Elproduktion via biogas är ännu litet i Sverige inte alls som i andra länder.
Man producerar i Tyskland ungefär 22TWh, dryga 4% av Tyskland elbehov, dvs ungefär som tre normala kärnkraftverk. Man får ca 70 öre/kwh för sin el. Den stora finessen med biogas är att produktionen är planerbar och kan varieras, det är något inte kärnkraft klarar. Egentligen den bästa planerbara fossilfria energin. Man vill ha högre pris för att kunna driva så många ställen med elproduktion. Då biogas har en mängd andra fördelar är det svårt att förstå detta inte inses.
Det är dock inte rimligt att som Tyskland odla stora fält med fodermajs på bördiga åkrar, för att använda till biogas. Det är alltså något man gör till betalning. Kanske man kan ändra men det kräver närhet. I Tyskland har man diskussion om att majs är huvudgröda för biogas. Det blir alldeles för ensidigt, då man ser till att göra biogas av majs i mycket stor omfattning. De klart flesta har både elproduktion och värme. Då de flesta är lantbruk värmer man såklart egna gården, men antagligen till närliggande fastigheter.
Istället för att odla bara majs en helt annan taktik som dock kräver viss utbildning, Man borde odla mer varierat där man sår mer och använder alla luckor till att så fröblandningar med balväxter. Ett ex är att slå rapsen på hösten till biomassa vilket inte stör, men kan gå till biogas. Varje bonde som har en biogasanläggning kommer tänka på att så när det är möjligt och rätt sådd för tidpunkten. Detta får dubbel effekt förbättrar näringsinnehåll i jorden och betydligt rikare jord med bättre bördighet.
Tyskland har nog drivit biogas lite för långt. Genom stora subventioner har biogasanläggningar etablerats. Ca 10% av Tysklands naturgas har ersatts med biogas. Men användning ökar inte nämnvärt längre. Det gör däremot biogasanläggningar i andra länder, som i Danmark.Tyskland tog steget ut i det osäkra när man bestämde sig för att avveckla kärnkraften. Många i Sverige har hånat detta. Man valde då biogas som alternativ. Till att början med stor statlig subventionskostnad.
Biogas och biomassa har i Tyskland som ursprung växter som odlas på fält. Varför inte mer i Sverige. Skogen är maximalt (över-) utnyttjad i Sverige. I Tyskland är det odling av sälg, vide och Elefantgräs på åker.
Sverige - Mest matavfall och annat organiskt material
Stöd för planerbar kärnkraft skall man nu ge i Sverige, men biogas är också planerbar och kan dessutom varieras efter elbehov om el produceras. Dock mycket liten sådan användning i Sverige. Tyskland visar det är möjligt producera ,mycket el med biogas har ännu högre värde. Kan användas till så mycket olikt. Vill se betydligt fler biogasens produktionsställen runt om i landet. Det finns bra exempel. Sverige satsade länge på biogasdrivna bilar, bussar och lastbilar. Minskade emission med minst 90%. I Europa är det bara två länder som satsat stort på CNG biogas drivna bilar, bussar, lastbilar. Landet med flest CNG är Italien. I Världen är Indien det land som har flest CNG bilar. Det byggdes upp ett system av tankställen. Det fungerade bra. Men det fanns ett stort problem, det slutade tillverkas gasdrivna fordon. Man ville satsa enbart på eldrivna. Trots man nu skall fortsätta med förbränningsmotorer satsas inte längre på biogas. De som satsat på tankställen blir alltså blåsta. För mig är det heltokigt. Det var ett alternativ som fungerade. CNG bilar startade på bensin men sköttes tankning rätt var var mer 95% av milen drivna med biogas. Var helt klart det bästa alternativet till elbil. Ett stort fördel var att man inte kunde bli ställd att vara utan bränsle. Man kom i nödfall 15 mil med bensin.
Det är mycket liten andel 5% produktion, men ca 20% i antal biogas produktionsställen, där man odlar direkt på lantbruk för att göra biogas. Förmodligen för ersättning är för dålig, tros det stora värdet av biogas. På något sätt begriper man inte i Sverige värdet av biogas. Få odlare förstår att man egentligen få får för lite betalt i förhållande till det man gör. Biogas är på många sätt värdefullt. Odlare bör kunna använda sitt överskott av halm till biogas. Plus en del odling av t.ex. mellangrödor med balkväxter, för att minska behov av ur naturgas producerade mineralgödselmedel. Det finns så mycket som borde kunna hamna på biogasanläggningen. Som mycket sly. Den som har en sådan anläggning kommer säkert inse hur mycket som kan hamna i produktion. Biogas är annars utmärkt för avfallsanläggningar med kasserat livsmedel, att blanda in gödsel från stora djuranläggningar, använda ensilage som kasserats, halm från tröskat och andra restprodukter. Detta är det viktiga i Sverige. Tyskland har 40ggr fler anläggningar. Något jag verkligen talar för och där jag står nära den generativa odlingen, där man odlar blandning av baljväxter och något gräs, mellan huvudgrödorna när skördat. Man skall så långt möjligt ha marken täckt. Detta kan slås och hamna i biogas. Man kan givetvis slå materialet och mala ner det, men också hamn i biogas. Man bör försöka undvika plöja. Det höjer kolinnehållet i jorden. De flesta gårdar har lågproduktiva delar av gården som kan odlas med t.ex. kvävebindande getruta som inte kräver årlig kvävehaltig gödsling. Ger skörd också två ggr per år. Passar perfekt på dåliga marker för odling. Denna är bra på sådana marker. Även biomassa från många stora gräsytor borde kunna användas för biogas om det ligger nära till. Transport är där problemet. Biogas ger också värme som t.ex. kan värma växthus året runt. Biogas ger dessutom flytande gödsel. Sådana rimliga lösningar borde finnas fler i Sverige. Man måste komma ihåg att konstgödsel till stora del är naturgas. Konstgödsel kräver i sig mycket energi oftast från naturgasen vid produktion. Det finns en hake i Sverige, det vad man gör med värmen. Gårdar ligger i Sverige ofta betydligt mer isolerade än i Tyskland.
Det finns ytterligare en viktig ståndpunkt, det om koppling mellan vätgas och biogas. Man kan göra vätgas med naturgas vilket fortfarande är det normala, men också med biogas.
Biogasreformering ger också något helt unikt och viktigt att man får en grön vätgas som egentligen är en bristvara. Eftersom brist är det få som efterfrågar då osäkerhet. Man får med planerbar biogas en helt annan säkerhet i produktion än med elektrolys av variabel vindkraft.
Såhär sker reformering: det är en termokemisk process där biogasen CH4 reagera med vattenånga vid hög temperatur och med en katalysator. som producerar vätgas och koldioxid. Om processen sker vid hög värme blir det högre effektivitet.
Det handlar om att sedan kunna elda detta, där i Sverige istället eldar mest med träflis till fjärrvärme. I Tyskland använder man sämre marker för detta. Som resultat får man ofta en förbättrad jordstruktur, bättre kolinnehåll med tiden och därmed ökad bördighet för nästa gröda. Dessutom låga koldioxid utsläpp. Gödslas också sparsamt.Detta är ett examensarbete i exakt detta ämne jag skriver om här.
Jordbruksbaserad vätgasproduktion genom reformering av biogas Teknisk och ekonomisk utvärdering av lokal vätgasproduktion inom jordbruket.
https://stud.epsilon.slu.se/21658/1/aspenberg-a-et-al-20250905.pdf
Detta arbete är mycket intressant. Kan summeras med inledning citat:
"Sveriges lantbrukare besitter en outnyttjad energikälla; årligen produceras gödsel och skörderester motsvarande sju terawattimmar (TWh) potentiell biogas – tre gånger mer än de 2,3 TWh som producerades år 2023 (Energigas Sverige 2023). Dessutom ökar efterfrågan på förnybar gas snabbt och kraftigt; svensk industri beräknas behöva minst 10 TWh biogas redan år 2030 (Industrins Biogaskommission 2024). Jordbruket spelar en nyckelroll i energiomställningen med möjligheten att omvandla biologiska restflöden till biogas, och vidare till vätgas via reformering. Vätgasen har en central funktion, som en lagringsbar energibärare i ett framtida, förnybart energisystem."
Man kan alltså då lägga till om man medvetet alltid odlar för att hålla uppe bördigheten kommer man behöva betydligt mindre handelsgödsel. Systemet kommer mer att likna skogens näringssituation men sin mykorrhiza.
Det måste betonas den stora bristen på biogas. Det kan bara betonas att det är viktigt att samhället hjälper till att mer biogas produceras. Först att det överhuvud finns en marknad, när det väl är etablerat genom att pris för el från biogas eller grön vätgas blir bra. Att man hjälper till med låga räntor vid de stora investeringar det här gäller. Att det visas att grön vätgas verkligen behövs. Biogas kan spela stor roll i samhället. Att med biogasproduktion det blir fler lantbruk med djur, som kan ge naturgödsel men där gödseln inte är det hela utan är en viktig del för biogasen.
Där i övrigt odlas bra grödor som i grunden stärker gårdarnas hållbarhet med mycket baljväxter.
Med sundare jordar kommer dels lantbruket i längden vara mer konkurrenskraftigt, dels att ett sunt lantbruk ger bra skördar utan fossilbaserad mineralgödsel. För många har skörd berott på hur mycket gödsel man sprider. Här behöver man tänka om, det är jordens bördighet som är det viktiga.
Att det viktigast för höga skördar är att göra allt för jordarnas bördighet.
Med biogas får man också ett gödselmedel där grunden mest är det gården odlat, som förs in i biogasprocessen. Som ger mer starkt levande jordar och ger allt bättre struktur, med mycket biologiskt liv.
En sådan jord kräver mindre gödsling, men inte minst mindre risk när det kommer stora regnmängder. Sådant kommer öka även i norden. En sådan jord tar till sig vatten snabbare, blir alltså inte så tät, med god luftcirkulation. Tankar om detta har främst funnits i ekologisk odling, nu allt fler med inriktning regenerativ odling. Men kommer säkerligen allt mer även i den vanliga konventionella odlingen.
Jorden är det viktigaste för all odling.
Odlingen är bas till allt i samhället, kommer alltid vara så. Det är lätt det glöms bort när all uppmärksamhet riktas mot kärnkraften, att den skall lösa allt.
Till slut att det finns lantbruk i en byggd är en stor styrka Det är en stor och viktig del även i landets civilförsvar. Jag arbetar också för att landets mindre vattendrag skall användas för elektrifiering UTAN bygga stora avgränsande dammar. Utan att vattenkraft dödar ål och annan fisk. Se detta: https://www.leif-lindblom.com/post/belgiska-bolaget-turbulent-med-micro-kraftstation-i-vattendrag Sverige och Norge har valt två helt olika sätt att se på vattenkraft i små vattendrag. Troligen beror det på att kärnkraft i Sverige har blivit en helig graal. Sakta ökar det med gårdsanläggningar för biogas. 50-talet biogasdrivna gårdsanläggningar som finns idag ger 200GWh, vilket motsvara va 10 st av dagens stora vindkraftsanläggning på 6-7 Mw ger. Så sent som de som installerades 2010 var de flesta vndkraft på ca 2 MW, men då alltså med stor variation. vilket inte biogas ger, där kan variationen styras, vilket är väldigt viktigt. Dessa biogasproducerande gårdar borde alltså kunna sälja den el de producerar även direkt vid gården och tjäna en extra slant på detta. Tänk vilket bättre samhälle det blir om man kan känna sig säker på att i närheten kunna åka för att ladda sin elbil eller sitt elfordon. Troligen kommer laddning i framtiden ske lite snabbare med bättre batterier. I synnerhet vid låga temperaturer. Vet själv att t.ex. ladda en elmoped idag med LiFePO4 tar hela 5 timmar trots sitt lilla energiinnehåll.
En del av dessa gårdar har stora tak där det också kan produceras el. Mycket kommer handla om hur mycket bättre batterier man får i framtiden och deras pris. Rimligen kommer allt detta bli både bättre och billigare, men bättre möjlighet att ladda. Men tro inte på dessa 5 minuters laddningstider som allt skryts om. Det fungerar inte i normala fall. Bilen kanske kan inte ta emot så snabbt. Eller snabbladdning blir för dyrt för den som äger laddstationen. Snabbladdning 22kW, på jordbruk blir nog länge det vanliga, även om 50KW är önskvärt. Men med tiden kommer snabbladdning bli vanligt, om verksamhet fungerar. Att ta steget att bygga en biogasanläggning kan kosta 20 miljoner. Verka kunna få stöd för detta. Antar låga räntor. Är säker på lantbruket kommer var multiverksamheter som också ger många arbeten. Inte ensamma lantbrukare längre som jobbar 100 timmar vecka. Att förstå hur viktigt lantbruket är måste genomsyra samhället. Men bönde skall inte agera som man gör i andra länder med där man visar upp si makt med sina stora traktorer, det är mycket beklämmande sätt att förstöra sitt rykte. De stora traktorerna kommer bli färre när allt mer blir robotiseras med batterier som driftkälla, istället för diesel. En grund är att landets lantbrukare garanterat bästa räntor precis som de som som satsar på kärnkraft. All elproduktion som är så viktig men kapitalkrävande bör säkras med bästa tänkbara ränta. Skall inte hanteras olika. Det första en lantbrukare gör med stora tak är att installera solceller på sina stora tak. Leif Lindblom Fil. Kand. info@leiflindblom.se 0706861213, 520714-xxxx, Blogg: https://leif-lindblom.com
Kommentarer